Som hemma fast borta

April 12, 2014 by susannreser 3 Comments

Manena Hostel, Genua

Jag sitter i ett litet gulmålat allrum en trappa upp från en gränd i Genuas historiska centrum och dricker kaffe. Då och då ringer det på dörren när någon vill komma in, stämningen är allmänt skön. Den gröna turisten är på oväntat besök på Manena Hostel för att få veta mer om Genuas fräschaste och mest hemtrevliga övernattningsställe.

Det är tidig eftermiddag och vandrarhemmet har precis slagit upp portarna efter stängningen för städning mitt på dagen. De färgglatt målade rummen och de gemensamma utrymmena har fått sig en omgång av skurmoppen inför eftermiddagens ankomster. Våren har kommit och även på Manena Hostel märks det att fler turister börjar dyka upp i stan. En tjej kommer in i rummet med en karta och frågar efter platser att besöka. Personalen tipsar henne om de viktigaste sevärdheterna och pekar ut den kortaste vägen för att nå dem till fots. Med personalens egna favoritplatser för glass och drinkar utritade på kartan ger hon sig förväntansfullt ut för att upptäcka stan.

På Manena Hostel är det lätt att turista miljövänligt. Den som inte vill lära sig om stadens sevärdheter ur en guidebok kan skriva upp sig för att delta på en guidad stadsvandring som startar direkt på vandrarhemmet. För cykelburna resenärer finns det förvaringsutrymmen så att man säkert får ha sin cykel i fred. Skulle man vara utan cykel men med lust att trampa runt lite har vandrarhemmet rent av några cyklar att hyra ut.

Ett vandrarhem som tänkt på dem som vill gå eller cykla? Kul, säger jag. Trodde jag att det var allt? Där hade jag fel. På sommaren kan man rent av åka och upptäcka Portofinos naturpark från havet med kanot tillsammans med en guide.

Medan en annan av besökarna kommer in för att fråga om hjälp med något passar jag på att nyfiket se mig omkring. På fredagar kan man anmäla sig till en gemensam middag med typisk genuesisk mat läser jag på ett anslag. På ett annat läser jag om vad som ingår i den frukost man kan beställa om man inte vill laga sin egen i det gemensamma köket. Det vattnas i munnen när jag läser att frukostbullarna kommer direkt från bageriet runt hörnet varje morgon och kan därför tyvärr inte fås på söndagar för då har bageriet stängt.

Förtjust noterar jag de generösa öppettiderna som personalen tillämpar. Trots att besökarna uppmanas att ta hänsyn till dem som eventuellt vill sova på kvällen kan den kvällspigga och nöjeslystna turisten stanna ute fram till klockan 2. Från mina erfarenheter av vandrarhem minns jag att nattstängning vid midnatt är att betrakta som lyx, ofta måste man vara inne mycket tidigare. På Manena Hostel har man valt att sätta gränsen vid 2, får jag veta. Tiden är anpassad dels till det faktum att Genuas nattliv till stora delar stänger den tiden, dels till att vandrarhemmet faktiskt är en ombyggd lägenhet i ett flervåningshus och man vill inte störa grannarna med folk som kommer in på småtimmarna.

Trots ombyggnaden och upprustningen för att inreda lägenheten med allt det som ett vandrarhem kan behöva, har kompisgänget som driver Manena Hostel lyckats bevara känslan av att komma in i en bostad, ett hem. Kanske just för att de är kompisar, trivseln sitter i väggarna. Med totalt 25 sovplatser riskerar man inte heller att förbli anonym bland mängder av besökare, personalen har tid för alla och det mjuka röda sofforna inbjuder till att sitta ner och prata bort en stund med någon av de andra besökarna.

Jag tackar för kaffet och för att ha fått ta upp lite tid med mina nyfikna frågor. När jag går ut genom vandrarhemmets dörr befinner jag mig mitt inne i stans vardagsliv för Genuas historiska centrum är en levande del av stan med hyreshus, butiker och allt som hör livet till. Även långväga besökare på Manena Hostel kan alltså få en känsla för hur det kan vara att leva här. Det är lite speciellt.

http://www.manenahostel.it/