I dagarna är det en festival tillägnat resor och resenärer i Genua, Viaggiando il mondo heter den. I samband med festivalens invigning presenterades den årliga rapporten om turism i Italien. Under presentationen lyftes det fram hur turismen ändrats från 80-talet fram till idag. Det som framförallt har ändrats är synen på resor och resande, påpekades det. På 80-talet var semestern en paus från arbetet medan det idag nästan är så att man arbetar för att kunna resa. För många personer har semestern blivit årets viktigaste utgiftspost i privatekonomin.
Det lyftes också fram att trots det skakiga ekonomiska världsläget de senaste åren är turismen en sektor på tillväxt. Människor har mindre pengar att röra sig med men väljer att prioritera resor framför andra utgifter. Vad kan det bero på? Kanske är det så att vi prioriterar upplevelser framför materiella ting? När man har mindre pengar i kassan och tvingas välja vad man ska lägga dem på så tvingas man också att rangordna saker efter hur viktiga de är för oss.
En annan trend som man kunnat urskilja de senaste åren är hur low cost-flyget ändrat på våra resvanor. Det man kan se är att fler personer reser oftare men stannar borta kortare tid. Där resandet tidigare begränsade sig till sommarsemestern, har man idag möjlighet att åka iväg för en långhelg även under andra perioder. Resandet har blivit mer demokratiskt, mer tillgängligt för alla.
Det som är positivt med allt detta resande, tycker jag, är just tendensen att vi prioriterar upplevelser framför prylar och att fler får möjlighet till dem. Det jag hoppas är att vi inte ska skapa en slit och släng-kultur av turismen, en kapplöpning om vem som hinner se flest platser innan den dör. Världen är fantastisk och den är där för att upptäckas. Samtidigt ska vi helst lämna positiva spår av våra resor efter oss så att turismen blir till en hållbar inkomstkälla för dem som bor på de platser vi besöker.
Den gröna turisten 