Den gröna turisten

Idéer och inspiration för ett hållbart resande

Till havs!

Leave a comment

Rainbow Warrior, Porto Antico, GenovaPå min söndagspromenad i hamnen i Genua upptäckte jag att vi i helgen hade besök av Greenpeace och Rainbow Warrior. Under parollen “Framtiden är förnybar” samlar man in namnunderskrifter för att påverka den italienska regeringen att satsa på alternativa energikällor. Samtidigt passar man på att presentera sitt arbete för allmänheten. Nyfiket ställde jag mig i kö för att få gå ombord på det mytomspunna fartyget som transporterar aktiviter jorden runt för att protestera mot valjakt, kärnvapentester och avfallsdumpning i havet. Miljövänligt, hållbart och behjärtansvärt, javisst. Men den här bloggen handlar ju om turism, vad i allsin dar har Greenpeace med resor att göra? Jo, det ska jag alldeles strax förklara. Häng med ombord på en hållbar tur. Och håll i hatten också, det blåser hårt idag!

Vi står på kajen i hamnen i Genua. Det blåser och folk samlas under ett knallgult partytält i väntan på att få gå på guidad tur ombord på Rainbow Warrior. Vår guide kommer och förklarar att vi får vänta en stund till, fartyget kan inte ta ombord fler personer just nu. Så fort en grupp går i land ska det bli det vår tur.

Medan vi väntar svarar guiden tålmodigt på våra frågor. Ja, fartyget vi ska besöka är “den riktiga” Rainbow Warrior, om än nummer 3 i ordningen. Ja, hon har själv tjänstgjort på flera uppdrag runt om i världen. Nej, hon tillhör inte den aktuella besättningen.

Till slut blir det dags. Tre åt gången får vi stiga ombord och se oss omkring. Det här fartyget är förvisso det tredje i ordningen men där de tidigare två var “andrahandsfartyg” är trean den första som byggts speciellt för Greenpeace. Resultatet? En riktig miljökämpe i ordets rätta bemärkelse!

Det första som slår mig är de stora horisontella seglen som för tillfället skapar ett slags tak över däcket vi står på. Tack vare sin enorma segel som kan riktas efter vinden färdas Rainbow Warrior först och främst med vindkraft. Endast när vinden inte räcker till tar man hjälp av elektriska motorer. Tyvärr är de inte tillräckligt kraftiga för att klara av den precisionskörning som krävs i hamnar och då får man ta till en bränslesnål dieselmotor.

Vidare har fartyget ett biologiskt, bakteriedrivet system för hantering av avloppsvatten som lagras ombord tills man når en plats där det går att ta hand om vattnet. Samma sak med soporna, efter sortering pressas avfallet ihop och förvaras i låg temperatur för att undvika lukt och sanitär olägenhet. Det är extraviktigt eftersom man ibland är ute till havs länge och dessutom vägrar besättningen att tömma soporna i hamnar där sopsorteringen inte fungerar. Från Genua till exempel får soporna följa med till nästa destination där de föhoppningsvis kan lastas av.

Rainbow Warrior är full av detaljer som tagits tillvara från de två föregångarna, framförallt från tvåan som pensionerades 2011, men till och med några detaljer från den första regnbågskrigaren som bombades i sank 1985 har överlevt till idag. Gammalt och nytt går hand i hand för att visa på vikten av att ta vara på det som fungerar. På kommandobryggan får vi veta att trots att fartyget är utrustat med den allra modernaste teknologin får all besättning lära sig att rita ut färden på sjökort samt att navigera efter stjärnorna med hjälp av en sextant. Teknologi är bra men bara så länge den fungerar och dessutom tycker kaptenen att det är viktigt att gamla kunskaper inte ska gå förlorade.

Innan besöket  är över får vi höra ett par sanna historier om livet ombord (ja, det är sant att första gången man passerar Ekvatorn som besättningsman får man ett “sjödop”…) och till sist samlas vi under däck i besättningens rekreationsrum fö att titta på en film om Rainbow Warriors senaste aktion för ett par dagar sedan i La Spezia vid gränsen mellan Ligurien och Toscana. Rummet, precis som resten av fartyget, är målat med giftfri målarfärg och inrett med allehanda prylar som besättningen kan roa sig med under sin lediga tid, allt från trummor till motionscykel.

När jag går i land igen snurrar tankarna. Förutom allt det viktiga arbete för miljön som Greenpeace gör, kan jag inte låta bli att tänka på att det inte verkar särskilt svårt att bygga hållbara transportmedel. Det var där jag gjorde kopplingen till resande och det var då det här inlägget föddes. Framtiden är förnybar, också för våra transportmedel!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s